Ett blomblad kvar

Ett dygn kvar av semester. En känsla jag inte haft förut. Av att tiden är för knapp för njutning? Det känns inte alls som om jag är klar, klar med det där som gör att man är peppad inför en ny omgång jobb. Mina batterier är inte alls laddade. Jag bläddrar bland fotona på datorn och greppar efter något.

Ett blomblad kvar att dra av.

När jag tittar på min trädgård på avstånd är det mest trassel och ostyrigt, precis som jag känner mig. Men när jag stannar upp och zoomar in, något helt annat.

Nu går vi ut ur vårt hus.

Stjärnöga.

Vildvin som hela farstukvisten är täckt av. Blev så löjligt glad förra året då jag förstod att jag inte skulle klippa ner denna, utan låta rankorna vila i vintervaggan och sedan få en massiv vägg av grönt kommande år. Det är bra att inte veta för mycket, då har man alltid nya möjligheter till plötslig glädje, haha.

På cementtrappen sitter jag med ett glas whiskey i ringblommornas fång. Min långsiktiga tanke med trädgården är att allt jag odlar ska ha ett syfte, kunna vara till användning. Ringblomma är läkande och bra om man vill göra hudsalva. Inte för att jag kommer sätta igång att göra det nu, men genom att de finns här gror tanken. Det är en början till något jag gillar idén om.

Glöm aldrig att börja så frön. Oavsett vad det gäller.

Malva. Första gången sådde jag Malva på balkong. Tyckte att den blev lite ranglig. Andra gången hade jag flyttat till hus, men satte frö i kruka och tänkte inte så mycket. Blev besviken på hur tanig den tedde sig! Nu har jag växt till mig, ikapp med Malvan, och fattar att den är mer som jag; behöver utrymme och frihet! Inga krukor som stoppar framfarten, tack. Nu växer hon vilt och högt och har frösått sig på alla möjliga ställen i trädgården.

Vilda Malva. I love you.

Vi har en bergig tomt. I en bergsskreva har jag försökt anlägga ett odlingsland. Det går sådär ärligt talat. Ofta ser det mest kargt och risigt ut. Men gräslöken håller fanan högt, samt en ruccola som kommer igen år efter år. Det är den godaste ruccolan jag ätit, så kryddstark! Vet inte hur den hamnat där, och hur jag ska hitta samma sort för att odla fler. Gräslöken låter jag gå i blom för att bina älskar blommorna. Jag måste ju ha några att dricka med.

Där står också en kruka med mynta. Bryt en kvist och lägg i vinet. Så sitter jag på bergsknallen, skålar med bina och drunknar i tanken.

Vatten smaksatt med mynta.

Jag har gjort om förra husägarnas blomsterrabatt till en örtagård. Eller början till. Närmast i bild lavendel, sedan kryddsalvia, timjan och röd solhatt som verkar vara väldigt blyg. Har inte skymtat någon blomma än. Som avskiljare till gräsmattan har vi grävt ner gamla tegelpannor. Fint och gratis.

Igår när vi satt och njöt en öl med vänner vindade det en del och plötsligt doftade allt doftpåse! Lavendel, måste ha fler av er.

Flygfän hit och dit denna sommar! Ute härskar getingarna, inomhus har bananflugorna campingsemester. Vad jag än dricker får jag ta fram metspöt för flugfiske. Hade mobilen som lock, sådär smidigt. Tills jag kom på den revolutionerande idén med att sno locket från en syltburk.

Akleja. För vild och vacker för att kunna hejda. Fick två plantor av mamma förra året. Nu kaxar de sig med sin överlägsna skönhet på mångt fler ställen i trädgården.

När kvällen kommer. En Irish Coffee på en blodröd filt. Blommorna sluter sig, och jag öppnar upp. Kanske måste vi turas om för att inte stjäla all energi runt oss samtidigt. Blommorna och jag.