fotografering för Textilakademin Värnamo Folkhögskola

För en månad sedan hade jag en fotografering för Textilakademin Värnamo Folkhögskola och deras elevers portfolio. Syftet med bilderna var att ge dem material till en portfolio, för att t ex kunna söka vidare och visa upp sitt arbete inom textil.

Fota inomhus med studiokänsla

Att fotografera inomhus och få till en studiomiljö var helt nytt för mig, då jag annars alltid väljer utomhusmiljöer och naturligt ljus. Jag och min kamera dras till det, men det är roligt med helt andra uppdrag som utmanar och placerar en utanför sin bekvämlighetszon. Jag äger ingen blixt, har aldrig varit sugen på det. Jag äger således heller inte studioljus eller något annat som piffar upp den här typen av fotografering. Jag äger två stativ, som jag ofta tar med men sedan alltid ratar för att stativ känns som att jobba med fotboja. Man kan väl säga att jag närs av frihet, naturligt ljus och stressen inför ett väderomslag när jag fotar. 🙂

Utrustning för dagen

• Kamera: Canon EOS R
• Objektiv: Canon RF 85mm F2 Macro IS STM
• 3 kamerabatterier + extra minneskort
• 4 stora bygglampor med kallvitt ljus (Lånade från min mans jobb. Låna saker!)
• Vit fotobakgrund som skolan tillhandahöll.
• Trappstege som fanns på skolan (Älskar att ha stege!)
• Sopborste för att städa golvet mellan sessionerna.

Här var skaparen av kollektionen väl förberedd och visste exakt hur hon ville framställa kläderna. Under en sjukt intensiv dag var det jätteskönt, en micropaus för den kreativa hjärnan.

Ljus och ljussättning

Fotograferingen ägde rum i ett klassrum med lysrörsbelysning samt naturligt ljusinläspp från långsidan som bestod av stora fönster. Jag hade med två bygglampor på stativ och två utan stativ. Jag riktade dem mot väggar och tak för att studsa ljuset. Fick tips efteråt om att endast ljussätta fotobakgrunden bakom modellerna, något jag vill testa nästa gång.

Jag vände modellerna mot fönstren och det naturliga ljusinsläppet så mycket det gick. Då fotograferingen sträckte sig från kl 8:00 – 18:00 förändrades ljuset under dagen och det var minst sagt trixigt att få ett jämnt resultat i efterhand. Krävdes mycket efterarbete, men skit samma för jag tycker verkligen om det mjuka ljuset i ansiktena osv. Men ska ni fota under liknande förhållanden så se till så att det finns gardiner eller jalusier att dra för när solen ligger på! Vi hade det som tur var.

Min älskade trappstege

Jag vill alltid alltid ha en trappstege på plats när jag fotar. Åt helvete med stativ, har du en trappstege så har du allt! 😀 Du kan snabbt ändra perspektiv genom att klättra upp på stegen med kameran. Lägg kameran på trappstegen och du har ett himla stativ. En stege i aluminium väger inte mycket och du kan lätt flytta runt den. Verkligen multipurpose.

Förutsätningarna jag hade under fotograferingen

20 elever skulle plåtas och många hade en hel kollektion med flera ombyten. De stod modell för varandra vilket resulterade i ett mycket spännande schema för att allt skulle flyta. Tack och lov låg det inte på mig att skapa detta schema, haha! Varje session var mellan 6-20 minuter, beroende på hur många personer som skulle vara med samtidigt. Detta tillsammans med väl tilltagna raster (Folkhögskola ju) fick plats mellan kl 8:00 – 18:00.
Jag hade aldrig träffat eleverna innan, de flesta var helt ovana vid att posera framför kamera och jag förstod ju att det var av stor vikt att få bra portfoliobilder.

Intensivt, var ordet!

Man kan vara ett tekniskt geni, vad gäller fotografering och sin kamera, men behärskar du inte kontakten med människan framför dig faller det platt. Jag har sett en del exempel på det, när fotografen är extremt skicklig med det tekniska men modellen på bilden ger känslan av en skyltdocka. Som med det mesta tror jag det handlar om var ens intressefokus ligger, är det i utrustningen eller ”objektet”? För mig är utrustningen och det tekniska helt klart sekundärt, det är mitt lilla bihang.

Som denna fotografering, när jag möter helt främmande människor och ska få dem bekväma med både mig och kameran, helst med ett naturligt smajl på läpparna, DET är så sjukt roligt och givande! Världens bästa utmaning, som verkligen inte är lätt alla gånger. Jag fick en riktig belöningskick när jag efterbearbetade bilderna på en av eleverna som hade varit så obekväm och missnöjd med sig själv (så som jag upplevde det). Jag såg förvandlingen i bildserien, först stel och självkritisk men så kom leendet och slog på en busighet i blicken och jag tänkte herregud vilken vacker person, där ÄR hon ju!

Det summerar nog väldigt bra vad jag älskar med att fotografera människor. 🙂

Härlig gruppdynamik både framifrån och bakifrån.

Kollektion med cirkuskläder, oh vad jag tycker om! Ville få in glädje, rörelse… gillar den här hoppbilden, men tyvärr hade jag för dåligt med utrymme och råkade därför kapa händer och hår. Att där finns rörelseoskärpa tillför rätt känsla för mig, men det må vara en smaksak. Hoppbilden tog jag inte med i slutleveransen pga hugg inte kroppsdelar av modellen! Istället blev det bl a bilderna nedanför.

Nedan rakt på med känsla. Linjerna i bilden med formen hos kläderna. Nakna fötter till denna kollektion var också pricken över i, inser jag nu.

En favorit! Älskar linjerna i bilden, formen och hennes uttryck. Yeah! Förlåt för att jag kapade dina fingrar, sådant gör ont. Men med hets, känsla och intensitet ryker fingrar lätt.

Så…

Efter mer än en heldag och 2h 15min bilresa hem var jag helt bränd i huvudet, men nöjd. En verkligt rolig och utmanande arbetsdag. Elevernas kreationer var i mångt och mycket otroliga och alla gjorde sitt bästa för att skapa något bra tillsammans, kände jag. Jag inser att jag har mycket igen när jag fotar människor av att jag vanligtvis jobbar inom service och vård.

Lämna gärna feedback, tankar, idéer och frågor i kommentarsfältet så spånar vi och utvecklas!

Länkar

• Textilakademin, Värnamo Folkhögskola
• Fotoportfolio, Johanna Ene