Genom domarringen till ramslök och pesto

Jag och mamma vandrade härom dagen genom en kylig vår, på väg mot ramslök och pesto. Vi tog vägen genom domarringen och jag känner så starkt historiens viskningar på sådana platser. Dessa stenar som med sin stilla tystnad är sprängfyllda med de energier som händelserna på platsen avgett.

Jag önskar mig en stor mittsten, en ädelsten i fickan och en resa genom tid och rum. Precis som i Outlander. Det finns en del inuti mig som brinner starkt och talar om att jag inte är riktigt ämnad för tiden jag lever i. Det skaver och vrider sig i själen av det titt som tätt.

Genom vitsipporna leder en stig ut ur domarringen. Jag ville följa den, gå vilse. Jag vet att den leder bakåt i tiden, men mamma tror inte på magi och vi fikade med en av stenarna som bord istället. Att vara med mamma så här är magi på ett annat sätt. Våra samtal på tu man hand.

Jag glömde ta med en extra mugg till kaffet! Smörgåsburk går också att dricka ur. 🙂
Sedan vandrar vi vidare i våren.

Mellan vitsipporna skymtar blad av liljekonvalj. De liknar ramslök men är giftiga. Liljekonvaljens blad kommer ofta i par eller fler och har lite kraftigare blad. Ramslök växer om enskilda blad och du kan bland ramslöken känna en svag doft av vitlök.

Jag smekte den mjuka mossan och funderade över vems händer som en gång lagt stenarna på plats här.

Vitsippor spricker ut som små drömmar om pånyttfödelse och en kommande sommar.

Så kom vi fram till skatten! Ramslök och kirskål, även den senare ätlig. Jag hade aldrig smakat någon av dem förut. Ramslöken smakar som vitlöksinspirerad gräslök i trevligare format! Kirskålen smakade någon form av grönt, ingenting jag kommer äta om inte nöden kräver det.

De växte under lövträden där vitsipporna också trivdes. Bredvid en liten väg så de har sköljts noga här hemma. Ramslök är fridlyst på vissa platser i landet, tänk på det innan ni plockar. Dessa är plockade strax väster om Göteborg. Tänk också på hur fantastiskt det är med allemansrätten vi har här i Sverige, att kunna gå ut i vår natur och plocka ur moder jords skafferi. Det ska vi värna om och skatta oss lyckliga över.

Ramslök och pesto!

Hemkommen med finaste fångsten! Min man använde genast ett knippe till middagen; torsk i ugn med en blandning av bacon, morötter, ramslök och creme fraiche över och så ett gäng blad hackades ner i salladen.

Idag gjorde jag min egen variant av ramslökspesto baserat på vad som fanns i skafferiet. Ett vilt första försök, aldrig gjort någon pesto förr.

Enkel ramslökspesot

Mina ingredienser:

• Ramslök
• Olivolja (Eller den olja du har hemma)
• Cashewnötter (andra nötter går lika bra)
• Salt

Gör så här:

Mixa allt! Efter behag!

När peston stått en stund i kylen stelnar den lite. Häll på lite olja och rör runt när du tar ut den för servering.

Passar till:

Pasta, köttbullar…. (Det jag hunnit testa.)

Jag visste inga mått. Började med ramslöken och fyllde på efter hand. Sedan öste jag ner övriga ingredienser tills det smakade så gott som jag trodde det möjligtvis kunde smaka.

Och LÄGG AV så gott det blev! Jag skojar inte när jag säger att jag började skratta av förvåning och förtjusning när jag smakade. Går att äta med sked tills allt är slut, inga problem!

Två små burkar blev det. Den här får bo i frysen. Nu är längtan över att gå vilse i naturen och plocka ramslök starkare än någonsin. Vill hitta fler ställen nu bums genast! Någon som vill visa mig sitt hemliga ramslöksställe någonstans i Lerums eller Alingsås kommun? 🙂